InSpeeed

En sån där dag i Cecilias liv berättade med seriösa ord.
Måste hålla det vid liv.



Sitter utanför biosalongen i ett fint Göteborg, början av maj.
En typisk solig dag då alla bleka vintervita tar sig ut.
Trafiken tar över och en kvinna i vasa stryker med i ett vimmel.
En grå medelålders man öppnar dörren till salongen, där vi ska lära oss om film och mytologi.
Han ser tragisk ut, lite ensam saknar nog både fru och barn kanske till och med vänner.
Den inledande frågan är "hur många timmar spenderar ni framför tv:n och datorn"?
Jag ler sitter på den främmre raden med armen i luften och får ordet.
- 6 timmar om dagen.
Någon fnissar till och föreläsningen sätter igång.
Han står med händerna i fickorna på dom urtvättade svarta jeansen och kramar hårt om sin snusdosa och tar upp en regel:
Man måste kunna slutet innan man börjar med början.
Vänta lite nu, man kan inte börja med ett slut för att hitta lösningar på vägen dit.
Ta det från början man vaknar blir till den tänkande människan den som står på två ben
sen somnar vi in dagen därpå.
Jag vet att du väljer att lägga allt för många tankar på det som anses som fel.
Två timmar och övertid allt för ord om en bergochdalbana en medelålderskris på den vita film duken.
Nu rullar vi hem till dig hem till mig.
Lägger fram matteboken och bullar för nu ska jag lära mig om siffror och tal,
som jocke sa räkna IQ min vänn siffror och tal.
En nolla i mängden.
Klockan blir 03.00 på en sen tisdag som nu blev till en tisdag den där dagen i maj.
Då jag nästan känner mig klar med mattematiken kan allt om procent delar av det hela,
och nu va det dags att hälsa på Fluffen älsklingen som somnat in.
Hon ligger extra fint på sidan blundar med den vita pälsen mot dom små svarta tassarna som trycker sig imot den nu livlösa kroppen.
Ganska direkt inser jag att jag älskar den lilla håriga bollen.
Saknaden kommer vara stor sånt vet man!
Tar en jogging tur igenom stan, som inte leder någonvart.
En resa i tiden som slutar i min fina fälla ica.